~ J

Jag tror att livet är en gåva. Gåvan är till för att bevara, som det dyraste och finaste man äger. Livet är ens alldeles egna. Ingen annan ska få röra på din gåva om du inte vill det. Och den som försöker ta gåvan ifrån dig borde man stöta bort så fort man kan, för det är ju ens finaste gåva man har, varför ska någon komma och förstöra det för en? Jag har lärt mig mycket sen den gången jag fick min gåva. Jag har lärt mig att säga mamma och pappa, jag har lärt mig att läsa och skriva, jag fick lära mig en gång att så som jag vill att folk ska vara mot mig ska jag vara mot dom. Jag har lärt mig så mycket som har med det självklara att göra.
Men jag har också lärt mig att ta vara på mitt liv. Jag lärde mig för inte alls längesen att det är bara jag som kan ändra på mitt liv. Ingen kan göra det åt mig, och jag kan heller inte ändra på någon annans liv. Och det är en skön känsla för mig. För jag är inte tvingad till någonting. Ingen kan komma och säga till mig hur jag ska tycka och tänka och agera. Jag är som jag är och jag gör som jag vill. Jag kämpar för det som känns levande och viktigt för mig, sånt som jag vet kommer hålla och som är bra för mig och min gåva.
Det finns många namn som alltid kommer att vara inristade på locket till min gåva, dom jag älskar mest av allt.

Jag vill att alla ska ta hand om den värdefulla gåva som är deras egen.
Jag förstår inte dom som förstör för sig själva.
Jag förstår inte heller dom som vill bort från livet.
Det man verkligen ska kämpa för är just livet. Utan livet skulle vi inte vara här.
Var tacksam och älska din gåva innifrån och ut. Radera det som tynger och är dåligt för dig.

Ditt liv vill vara hos dig. Bli omhändertagen och levas fullt ut. Det är så mycket viktigare än vad man tror att tänka på sitt eget emellanåt. Tid för sig själv behöver alla, men det är inte alla som tar vara på den tiden.
Jag vill se lyckliga människor. För jag blir ledsen av att se fallna och olyckliga personer som inte tar hand om sig själva. Men ändå vet jag att det är bara dom som kan få sig själva på banan igen. Alla kör vi i diket många gånger under vårat liv. Men vad är det för mening att ligga kvar när man fortfarande kan ta sig upp och gasa på igen?

Du är värdefull ♥ Glöm aldrig det